Om du har en dröm eller ett mål du gärna vill nå men känner att du är för gammal så måste du tänka om! Det är aldrig för sent att nå sin dröm. Det är aldrig för sent att göra något åt sin situation.
Men skjut det inte på framtiden, gå inte och vänta utan ta tag i det du vill här och nu!
Du kan du också, bara viljan finns där.
Den som har makt i ditt liv är du själv och du kan åstadkomma det du önskar. Våga ta steget och gå utanför din comfortzone, gå utanför ramarna och gör något du vill!

Vi har nog alla varit elaka mot oss själva någon gång. Vissa mer än andra och jag är nog en av dem som är elak mot mig själv i bland. Jag skulle ju aldrig behandla någon annan som jag behandlar mig själv.

Jag har så lätt för att peppa andra och skriva fina saker. Varför är det då så svårt att peppa sig själv också? Den senaste tiden har jag haft otroligt svårt att sätta mig och skriva. Jag som annars tycker att jag är bra på att skriva men just nu är det bara tomt och det känns som inget blir bra.

Jag känner mig bara frustrerad på något sätt. Jag är så trött och allt med skrivande och bloggen känns mest övermäktigt. Jag vet inte riktigt hur mitt bloggande kommer se ut närmsta tiden. Kanske inspirationen kommer tillbaka snart men just nu känns det bara jobbigt att skriva så jag kommer tillbaka när jag känner att jag orkar och har något att skriva.

Hoppas att just du som läser detta mår bra. Kram!

Hur man man känna sig så ensam trots att man är omgiven av så mycket folk. Hur kan man känna sig ensam trots att man har sin familj runt omkring sig? Hur man man känna sig övergiven fast alla man känner gladeligen skulle hjälpa mig om jag bara bad om det? 

Jag förstår ärligt talat inte det det där. Ändå så känner jag mig ensammast i världen. 

Känner mig helt övergiven och utanför. 

Vet inte alls vad jag ska ta mig till eller hur jag ska kunna bryta mig ur denna överväldigande känsla. 

Jag känner mig maktlös inför mina egna tankar och känslor. Allt är så mörkt och läskigt, jag förstår inte hur det kan ha blivit såhär igen. 

Hur kan jag ännu en gång må såhär dåligt? 

Varför ska jag må såhär? Jag vill inte må såhär? Jag har gjort allt jag kan för att inte må såhär, och ändå är jag här igen. 

Liggandes på golvet skrikgråtandes tills jag nästan spyr, självskadetankar, självmordstankar och inget hopp om en ljusare framtid. 

Det är som att allt jag kämpat för de senaste åren är som bortblåst.

Ingenting känns roligt längre, inget av det som jag blivit glad av förut gör mig glad längre. 

Jag har inte ens orken att göra det mer. Jag vill bara sova, men sömnen fungerar inte heller. 

Antingen sover jag inte alls eller så sover jag nästan ett dygn i sträck. 

Hej läsare!
Ja, då var vi mitt i veckan. Två dagar kvar till långhelg för visa som har tagit måndagen ledig.
Så hur har ni läsare det mitt i veckan?
Får ni lång helg till helgen?

För bara någon månad sedan så satt jag mest hemma, jag varken gick på gym eller promenerade. Mitt mående hade helt enkelt tagit över en stor del av mitt liv och ju längre jag satt inne ju sämre mådde jag både fysiskt och psykiskt. Jag vaknade upp en dag och kände hur less jag var på att vara fast bland mina 4 väggar så jag tvingade mig ut på en promenad. Det började med en liten kort promenad. Man har ju både hört och vet att ta promenader är väldigt bra för hälsan, men vet du vad som händer med din kropp när du promenerar 30 minuter varje dag?

• 1.Positiv hjärnförändring
• 2.Förbättrad syn
• 3.Förebyggande av hjärtsjukdomar
• 4.Ökad lungvolym
• 5.Bra för bukspottkörteln
• 6.Förbättrad matsmältning
• 7.Ökad fettbränning och mer muskler
• 8.Stadigare ben och leder
• 9.Motverkar ryggsmärta
• 10.Du får ett lugnare sinne

Försoning och förlåt mycket tankar och funderingar.
Att säga förlåt är att själv bli fri.
Vad tänker ni om texten? Tycker ni det stämmer?

Jag tyckte först inte det för jag tänkte att när jag ber en person om förlåtelse och så tar inte den personen emot mitt förlåt. Nej då blir inte jag hel. För när jag ber om ursäkt då gör jag det från mitt hjärta och kan då inte mottagaren ta emot förlåtet då ligger det inte längre på mig och jag borde känna mig fri.

Jag säger hellre förlåt en gång för mycket än för lite.

 Vad tänker ni?

Det här visste ni inte om mig!

Jag är:

Svåruppraggad – Ja ni läste rätt. Jag är skitsvår att ragga upp, definitivt då jag redan har man och barn min kära famij. Ger fXn i mig. Jag blir mer äcklad, och irriterad och kan bli riktigt elak om personen inte slutar ragga trots att jag har sagt att jag redan har man och barn min kära famij. Ger fXn i mig. 

Så jävla envis – Ja jag är fruktansvärt envis. Vill jag ha något då gör jag allt för att få det. Jag är envis och vill få fram mina åsikter och jag står för de. Jag backar inte, det spelar ingen roll vad folk säger.

Egoist – Ja mår jag bra så är jag nöjd så. Jag gör inte saker för andras skull om jag själv inte helhjärtat vill det. Jag ger inte mitt hjärta och vänskap till vem fan som helst. De är mer värt än att bli vän med någon igen, så ändå utnyttjar det till max. Vill jag bli vän med någon igen, så är det för att jag också vill det inte bara för att någon tycker synd om sig själv och vill ha förlåtelse och bla bla. Jag håller mig undan ryggradslösa kräk. Plus, vill jag ha någon i mitt liv då är det helhjärtat, då vill jag ha de – så enkelt är det.

Snäll och mtänksam person – Jag bryr mig sjukt mycket om andra. Och lyssnar, stöttar och peppar. Ger värmande ord och vill lyfta upp folk i skyarna. Om jag älskar någon sjukt mycket så kan jag göra vad som helst, ett exempel; jag hälsa på seriösa, ärliga vänner. Jag är en sån som behandlar andra så som de behandlar mig. Men om man inte respekterar mig och mina beslut så bryr man sig inte om mig överhuvudtaget utan det är bara vad de vill, vad de vill ha. Såna bojkottar jag, backar direkt och lägger min andra sida till. Oftast finns inte de personerna i mitt liv och vet ni, jag saknar inte, blickar inte tillbaka – och kommer heller aldrig att göra det. Är det över, så är det definitivt över.

I bland måster vi känna botten innan vi når toppen.

Om vi försöker fly från våra problem kommer problemer förr eller senare att komma i kapp oss.

Det har hänt mig. Så jag vet precis hur det är. 
Jag har alltid flytt från problemen men gjort det ovetandes på något sätt. Inte förstått det riktigt.
En dag kom det i fatt mig och har satt krok ben för mig själv.
Jag kraschade! Jag har alltid sagt att mitt förflutna och mitt tidigare liv inte påverkar mig. Att jag lagt det bakom mig.  Eftersom jag aldrig pratat om det med rätt personal så har det bara växt sig. Jag har inte tagit tag i det.
Det gäller att bearbeta det man vart med om tillåta sig att må dåligt för att klara av att må bra.
I bland måste man falla ner till botten för att känna värde av toppen.