Jag kan inte förstå att det gått 15 år sen min mamma avled i cancer.
Jag mådde väldigt dåligt lite mer än en ett år men hitta min inre frid till slut.
Jag har fortfarande lätt med att gå till mammas grav jag gör det för det känns gott i själen efter.
Inga vänner eller släkt som brydde sig eller ens fråga hur man mådde utan fått bära ganska mycket inombords själv.
Inte lätt att prata med maken då han inte riktigt kan förstå.
Alla storhelger och när det är något med barnen så är det jobbigt att inte kunna ringa och fråga eller fira med någon.
Vi firade med mamma och hon va en stor del av mitt liv. Hela familjen.
Jag ville spendera all min vakna tid med min mamma.  Nu lever jag på minnen. Att finnas för någon i sorg är inte konstigare en att finnas när allt är toppen.
Att lyssna och höra hur läget är eller fråga om man kan göra något är inte svårare en något annat.
Sorg ska inte vara tabubelagt och tänk att bara få en kram eller att någon bara vill lyssna är guld värt.
Snart kanske de är eran tur och att gå igenom en sorg själv är fruktansvärt. Har gått igenom många.
Jag är stark och jag är stark själv och måste man rasa i hop i en liten hög på golvet så gör det inget.
Du behöver inte visa dig stark för andra.
Fråga inte om du inte är intresserad av att veta och avbryt inte.
Saknar min fina fina mamma som kämpade så för oss.

Att inte bara fokusera på det negativa i livet utan det finns saker som faktiskt är positiva och man behöver visa mer tacksamhet över vad man har och inte fokusera på vad man inte har som många utav oss gör.
Gräset är inte alltid grönare på andra sidan.

Här är 10 saker som jag är tacksam över:

1. Tacksam över att jag fått föda 2 friska barn.
2. Tacksam över att jag har en man och barn som älskar mig.
3. Tacksam över att jag bor mitt i skogen.
4. Tacksam över att få älska och kela med mina djur i skogen som jag har.
5. Tacksam över att jag ska läsa.

6. Tacksam över att jag åkte in en sista gång när min mamma avlidit och säga adjö för sista gången.
7. Tacksam över att jag satte ner foten i tid och att inte låta mig köras över.
8. Tacksam över att jag är frisk. 
9. Tacksam över att jag har mina syskon. 
10. Tacksam över att jag är jag och att jag har rätt att finnas till som alla andra.

Jag saknar min älskade mamma. Hade bara min mamma och nu har jag inte någon.
Nu har det gått 15 år men jag sörjer ännu hon va min bästa vän.
Hennes önskan va att människor skulle se henne och prata med henne.
Hon ville att dom skulle behandla henne med respekt och att de skulle besöka henne men aldrig.
Hon va så sjuk i cancer men nu har hon fått frid från allt som gjort så ont både i hjärta och själ.
Hon var ensam.
Jag känner så väl igen hennes ensamhet men jag har ju i alla fall min man och mina barn. Hur kan människor bli så egoistiska för även om man är sjuk vill man väl ha sällskap och någon som bryr sig.
Mamma har precis som jag brytt oss om andra människor jämt.
Ställt upp och ställt upp men aldrig fått något tillbaka.
Mamma va en snäll och godhjärtat människa och hon ville alla så väl.
Jag har mina fina minnen av min mamma och de hoppas jag minns förevig.
Saknar dig min älskade mamma.

Jag är så trött på intriger och falskhet och jag gillar människor som faktiskt är raka och ärliga.
Säg det du menar kringgå inte saker för det låter bara dumt.
Det har varit så mycket intriger så ni kan inte ana och jag har aldrig varit med om det i hela mitt liv innan.
Folk gör saker av en myra till stora elefanter och givetvis ska de hittas på ytterligare saker som inte är sant.
Hur tänker man och sen blir det lite sandlådenivå av det hela.
Du sa så och du sa si.
Jag försöker alltid hitta positiva saker om människor och försöker fokusera på de men dom personerna går inte.

Jag har väldigt svårt för att lita på folk det var väldigt jobbigt i början att verkligen lita på folk och förstå. I med att jag blivit så mycket sårad innan. Det tog tid men men.