Alla inlägg under maj 2018

Av miaocd miaocd - 20 maj 2018 00:41

I veckan som har gått har jag inte haft någon som helst lust att blogga. Lusten har liksom inte funnits där. Varför vet jag inte men hoppas det blir bättre med det nästa vecka.

Vill bara att du/ni ska veta att jag lever och inte glömt bort bloggen.


Av miaocd miaocd - 19 maj 2018 23:47

Har en glad nyhet. Jag har kommit in på hästskötare utbildningen del två och jag har tackat ja. Som jag har längtar. Hippe för mig.

Av miaocd miaocd - 19 maj 2018 23:36

Är trött på mig själv att jag bara lägger upp en gång per dag.

Vill ej sätta press på mig själv heller. Jag blogga när jag ha lust till det.

Av miaocd miaocd - 19 maj 2018 20:14

Har ni det bra?

Det har jag. Sitter vid min lapptop och läser bloggar som vanlig och kollar hockey.

I går var det slappdag. Hur ser din lördag ut? I kväll är det fortfarande slappt.

Av miaocd miaocd - 17 maj 2018 13:48

På djur kliniken!       8

Av miaocd miaocd - 16 maj 2018 23:19

Att leva i ett prestationsbaserat samhälle!

Samhället över lag känns idag väldigt prestationsbaserat.
Man ska helst ha en klar bild av vad man vill göra med sitt liv, helst så tidigt som möjligt. Man ska ha en bra utbildning och så snabbt som möjligt efter utbildningen göra karriär. Är du närmare 30 och varken har gjort karriär eller skaffat familj så känns det som människor ser ned på en och tycker att man inte gjort något vettigt i sitt liv.

Kommentarer som: "Är det inte dags för dig att skaffa familj snart?" eller: "Du borde ju veta vad du vill göra med ditt liv när du är så gammal!" kan titta in titt som tätt. Människor tänker sällan på att det kan vara andra saker som inträffar i ens liv som gör att man inte haft möjlighet att varken skaffa familj eller göra karriär.

Jag tycker det är så synd att vi döms utifrån våra prestationer, särskilt när människor inte ens vet personens bakgrund och bagage. Jag kan tala av egen erfarenhet att jag kan lätt känna mig misslyckad med tanke på samhällets normer och "krav". Jag har en utbildning, ett jobb och en fin bostad, men jag har inte gjort karriär, jag har inte familj och jag vet inte till fullo vad jag vill jobba med, förutom mitt skrivande som jag tyvärr inte lyckats kunna leva på än. Jag tror att många som är i min ålder (snart 47 år) och närmar sig 50 kan känna av denna pressen och börja fundera över sitt liv och jag tycker det är så synd att man så många gånger jämför sig med andra och hur "bra andra lyckats" istället för att faktiskt se hur bra man själv lyckats, även om man inte uppnått det samhället tycker att man ska göra...

Av miaocd miaocd - 16 maj 2018 23:18

Idealen fuckar med våra hjärnor!

För något år sen gick jag ned ganska mycket i vikt. Jag gick ned ca 12 kg och blev väldigt smal. Jag förstod aldrig då hur smal jag faktiskt var, men jag ser det nu i efterhand när jag kollar på bilder och jag låg faktiskt på undervikt, vilket inte är hälsosamt. Det som egentligen var det jobbigaste med att gå ned i vikt var alla kommentarer man får som kan trigga igång en ätstörning.

"Åh vad fin och smal du blivit!"
"Åh vad duktig du är som gått ned i vikt!"
"Du har drömkroppen ju, så smal och fin!"

Jag gjorde ingenting medvetet för att gå ned i vikt. Jag började träna vilket jag aldrig gjort innan och jag försökte äta mindre godis, men vikten var inte något jag tänkte på och helt plötsligt hade jag rasat i vikt och jag var inte direkt stor innan. Men när man får den här typen av kommentarer så börjar man tänka mer och mer på sin vikt och man börjar fundera på om man var ful innan, eftersom folk säger att man blivit så smal och fin nu... Vikten blev en stor del av mitt liv och jag ville helst se så små siffror som möjligt på vågen för jag fick ju höra vad bra, fin och duktig jag var, men ingen av de som kommenterade brydde sig om min hälsa, varken psykiskt eller fysiskt, för det viktiga var ju att jag var smal.

Det senaste året har jag gått upp lite i vikt igen och efter alla kommentarer jag fick när jag var som smalast så är fortfarande vikten en stor del av mitt liv. Innan jag gick ned de där 12 kg så var inte vikten något jag brydde mig särskilt mycket om. Jag gillade min kropp som den var, men jag fick så mycket komplimanger när jag gick ned i vikt att det blev så viktigt att fortsätta vara smal... Idealen har tagit hårdare på mig än vad jag trodde och jag kämpar varje dag för att jobba bort den där tanken och synen. Jag vill vara nöjd som jag är igen för den känslan är oslagbar... Jag vill inte behöva matas med vad snygg man blir när man gått ned i vikt eller att låren inte får gå ihop. Jag vill inte matas med att magen ska vara platt. Jag vill bara få vara jag och kunna vara nöjd med det...

Av miaocd miaocd - 16 maj 2018 23:17

Ska tjocka människor sluta existera?

Vi lever i ett samhälle som besitter ett enormt tjockishat
Vi är så matade med att tjock=fult att vi är så oerhört rädda för att bli tjocka. Kommentarer som: "Du är inte tjock, du är fin!" tittar in titt som tätt på människors konton, som att man inte kan vara tjock OCH fin. De ställs helt enkelt som motsatser till varandra gång på gång.

När tjocka människor lägger upp en bild på sig själva i sociala medier svämmar oftast deras kommentarsfält över med kommentarer som: "Du borde inte uppmana till övervikt! Du vet väl att det är farligt att vara överviktig? Att du syns på bild uppmanar andra till att äta sig feta och sluta röra på sig!" Tjocka människor ska alltså sluta existera för att inte uppmana andra till att bli ohälsosamma. Alltså blir tjock synonymt med lat och ohälsosam varje gång.

Men hur långt ska vi dra detta egentligen? Om jag äter hamburgare på Mc donald's, varför uppmanar inte jag andra till att vara ohälsosamma då? Är det för att jag är smal så jag får äta skräpmat varje dag? Ska vi börja stoppa människor som gymmar för det kan ju uppmana någon till att börja träna och bli så hälsosam att den utvecklar ortorexi (en ätstörning som innebär överdriven träning och nyttigt ätande)? Jag undrar också om vi ska börja förbjuda människor att ta en öl eller ett glas vin för det kan ju uppmana folk till att bli alkoholister? Vi får ju också förbjuda att människor sitter i solen för det kan ju uppmana andra till att sola överdrivet mycket så de får hudcancer.

Det här tjockishatet människor besitter har gått för långt. Idag verkar det som att tjock är bland det värsta man kan vara som människa. Man kan vara tjock och må bra, man kan vara smal och må dåligt för vi vet inte folks hälsa varken fysiskt eller psykiskt av att se deras kroppsform. Vad är livet värt att vara smal och hälsosam om man ändå mår så dåligt att man inte vill leva? Hälsa är så mycket mer än hur ens kropp ser ut, för den psykiska hälsan är minst lika viktig. Så snälla, låt människor få vara som de är för oavsett vad din åsikt än är så kommer det alltid finnas tjocka, långa, smala, korta, mörka, ljusa människor i världen och vi är alla lika mycket värda!

Ovido - Quiz & Flashcards