Senaste inläggen

Av miaocd miaocd - 19 juli 2018 16:30

Att vara anhörig eller närstående till någon som lider av psykisk ohälsa kam ibland vara svårt. Man kanske inte vet hur man ska bete sig? Vad gör man? Nedan kommer jag med lite tips

1. Fråga hur personen mår
Fråga inte bara för frågandets skull utan fråga för att du faktiskt genuint bryr dig. Antingen så väljer personen du frågar att svara sanningsenligt att det är skit eller så kommer standard svaret att allt är bra , då vill mn oftast inte prata om det.

2. Lyssna
Ibland behöver man inte säga så mycket för att vara ett stöd, ibland räcker det att lyssna. Detta är en av de viktigaste punkterna, då personen inte kommer vilja öppna sig om du bara lyssnar med ett halvt öra.

3. Fråga personen hur den vill att du ska agera
Personen kanske vill att du skickar ett sms i stället för att ringa, personen kanske föredrar att skriva när den mår dåligt i stället för att prata. Fråga hur du ska agera för att kunna hjälpa personen så bra som möjligt.

4. Läs på om psykisk hälsa
Googla, låna böcker, lyssna på poddar om psykisk hälsa och ohälsa så du blir insatt i ämnet. Det är svårt att hjälpa om man inte vet vad det handlar om.

5. Acceptera ett nej
Personen kanske inte vill prata om sitt mående just nu och det är okej. Visa att du finns där när personen är redo att prata. Försök inte tvinga fram det. Tvingar man fram något blir det lätt kaos och det är inte okej. Just för att personen förmodligen redan lever i sitt egna kaos och behöver inte mer än det.

6. Inga spydiga kommentarer
Att säga saker som “du är ju alltid ledsen”, “ryck upp dig” eller liknande förvärrar oftast personens mående och när man mår psykiskt dåligt har man ofta redan dåligt samvete för sina nära och kära och man dömer sig själv väldigt mycket för att man inte mår bra.

Det är svårt för en person som lider av psykisk ohälsa. Men det är inte många som tänker på hur det är för nära och kära. Att även dem kan ha det svårt, att de inte vet hur man ska bete sig. Detta var lite tips som jag hoppas kan vara till hjälp!

Av miaocd miaocd - 19 juli 2018 16:17

Eftersom väldigt många människor söker sig till just grupper så har jag därmed väldigt svårt att hitta vänner. Jag har dock inga problem att bara vistas i miljöer med mycket folk eller att umgås på tu man hand. Det är när man ska prata i en större grupp eller inför en stor folksamling som det kan bli problem för min del.

Gör ett försök att hitta likasinnade i liknande situation bland annat på denna sida.

Söker främst vänner i Småland av Kronobergs län (Växjö, Ljungby, Halmstad, Jönköping, Markaryd och värnamo kommuner) men även samt i grannlänen. Jag utesluter dock inte helt vänner från övriga Sverige eller världen heller. Kan bli lite svårare att ses ofta då bara om man skulle vilja det.

Sitter mycket vid datorn när jag är hemma, gillar annars att cykla sommartid, åka skidor vintertid och promenera året runt, gärna i sällskap av någon annan om den tillgången finns.
Söker ingen speciell person mer än någon annan som kanske också har svårt socialt och vill ta sig ur sin bubbla.

Gärna något av det som jag annars brukar göra ensam på min fritid men även att typ gå ut och äta och fika och sånt kanske m.m

Jag söker vänskap med kvinnor i åldrarna 40 - 60 år.

Vill i första hand Maila och chatta se om vi kommer överens och har nåt gemensamt, därefter kan vi smsa och känns det rätt sen kan vi träffas ute och ta en fika eller nåt. Sen får vi se.

Älskar snälla människor, behöver känna mig trygg gör absolut inget om du känner inom dig du inte duger sanningen är nog du duger bättre än du tror i så fall. Skriv mer än gärna. Jag känner nämligen ofta att jag själv inte duger. Jag kommer inte vara otrevlig mot dej. Vill absolut inte såra eller bråka med någon vill bara ha en eller flera snälla människor som vänner. Kan prata om det mesta. Intresserad av film, löpning, styrketräning, min familj, träna, promenader, hästar, hundar, djur och att lära känna människor på djupet m.m

Hör gärna av dig. Du är efterlängtad.

Det är tungt att vara ensam, och jag har alltid haft svårt att få vänner. Jag hoppas att jag ska kunna bryta ensamheten.

Eftersom jag är 48 år.och är sjukpensinär. Så känner jag en stor tomhet inom mig och jag vill inte längre vara så ensam som jag är nu.

Av miaocd miaocd - 19 juli 2018 15:52

Jag är absolut inte perfekt jag tror inte att det finns någon människa som är helt perfekt. Jag har som alla andra människor brister och negativa tankar men jag är faktiskt bara en människa.

Jag har haft vänner som har velat ändrat på mig för att jag ska bli så bra för dem och inte för att jag ska få trivas i mig själv.

Sist slutade det så illa att jag tappade mig själv och satt bara och sa ja tack och amen till allt jag såg inte att det bara förstörde mig själv mer och mer till slut så kände jag mig så vilsen så jag gav upp den vänner och det var nog det bästa för har faktiskt inte haft ångest och sånt skit som jag hade varje dag under den tiden. Jag kan säga att jag känner mig fri.

Jag hoppas att folk är försiktiga innan dem tar in ny vänskap i sitt liv för helt plötsligt så kanske det inte ens är en vännr.

Av miaocd miaocd - 19 juli 2018 03:31

15 år sedan sen min mamma/svärson/mormor blev en änglamamma i cancer. Hon somnade in på förmiddagen på sjukhuset. Alla var där.
Mamma va ännu varm och så vacker Kommer aldrig glömma denna dag och mamma är såå saknad tänker på henne varje dag och vi pratar om henne hemma då och då.
Hon fanns alltid för oss och vi umgicks hla tiden.
Vi visste att snart skulle det vara slut.
Att förlora någon man älskar är tufft och tror aldrig man kommer sluta sörja utan det bli bara lättare med tiden att hantera det.
Kommer tända ett ljus för min mamma men jag vet att hon finns i vårt och runt omkring oss.

Saknar dig älskade mamma för evigt!

Av miaocd miaocd - 19 juli 2018 03:17

Jag kan inte förstå att det gått 15 år sen min mamma avled i cancer.
Jag mådde väldigt dåligt lite mer än en ett år men hitta min inre frid till slut.
Jag har fortfarande lätt med att gå till mammas grav jag gör det för det känns gott i själen efter.
Inga vänner eller släkt som brydde sig eller ens fråga hur man mådde utan fått bära ganska mycket inombords själv.
Inte lätt att prata med maken då han inte riktigt kan förstå.
Alla storhelger och när det är något med barnen så är det jobbigt att inte kunna ringa och fråga eller fira med någon.
Vi firade med mamma och hon va en stor del av mitt liv. Hela familjen.
Jag ville spendera all min vakna tid med min mamma.  Nu lever jag på minnen. Att finnas för någon i sorg är inte konstigare en att finnas när allt är toppen.
Att lyssna och höra hur läget är eller fråga om man kan göra något är inte svårare en något annat.
Sorg ska inte vara tabubelagt och tänk att bara få en kram eller att någon bara vill lyssna är guld värt.
Snart kanske de är eran tur och att gå igenom en sorg själv är fruktansvärt. Har gått igenom många.
Jag är stark och jag är stark själv och måste man rasa i hop i en liten hög på golvet så gör det inget.
Du behöver inte visa dig stark för andra.
Fråga inte om du inte är intresserad av att veta och avbryt inte.
Saknar min fina fina mamma som kämpade så för oss.

Av miaocd miaocd - 19 juli 2018 03:05

Att inte bara fokusera på det negativa i livet utan det finns saker som faktiskt är positiva och man behöver visa mer tacksamhet över vad man har och inte fokusera på vad man inte har som många utav oss gör.
Gräset är inte alltid grönare på andra sidan.

Här är 10 saker som jag är tacksam över:

1. Tacksam över att jag fått föda 2 friska barn.
2. Tacksam över att jag har en man och barn som älskar mig.
3. Tacksam över att jag bor mitt i skogen.
4. Tacksam över att få älska och kela med mina djur i skogen som jag har.
5. Tacksam över att jag ska läsa.

6. Tacksam över att jag åkte in en sista gång när min mamma avlidit och säga adjö för sista gången.
7. Tacksam över att jag satte ner foten i tid och att inte låta mig köras över.
8. Tacksam över att jag är frisk. 
9. Tacksam över att jag har mina syskon. 
10. Tacksam över att jag är jag och att jag har rätt att finnas till som alla andra.

Av miaocd miaocd - 19 juli 2018 02:58

Jag saknar min älskade mamma. Hade bara min mamma och nu har jag inte någon.
Nu har det gått 15 år men jag sörjer ännu hon va min bästa vän.
Hennes önskan va att människor skulle se henne och prata med henne.
Hon ville att dom skulle behandla henne med respekt och att de skulle besöka henne men aldrig.
Hon va så sjuk i cancer men nu har hon fått frid från allt som gjort så ont både i hjärta och själ.
Hon var ensam.
Jag känner så väl igen hennes ensamhet men jag har ju i alla fall min man och mina barn. Hur kan människor bli så egoistiska för även om man är sjuk vill man väl ha sällskap och någon som bryr sig.
Mamma har precis som jag brytt oss om andra människor jämt.
Ställt upp och ställt upp men aldrig fått något tillbaka.
Mamma va en snäll och godhjärtat människa och hon ville alla så väl.
Jag har mina fina minnen av min mamma och de hoppas jag minns förevig.
Saknar dig min älskade mamma.

Av miaocd miaocd - 19 juli 2018 02:42

Jag är så trött på intriger och falskhet och jag gillar människor som faktiskt är raka och ärliga.
Säg det du menar kringgå inte saker för det låter bara dumt.
Det har varit så mycket intriger så ni kan inte ana och jag har aldrig varit med om det i hela mitt liv innan.
Folk gör saker av en myra till stora elefanter och givetvis ska de hittas på ytterligare saker som inte är sant.
Hur tänker man och sen blir det lite sandlådenivå av det hela.
Du sa så och du sa si.
Jag försöker alltid hitta positiva saker om människor och försöker fokusera på de men dom personerna går inte.



Ovido - Quiz & Flashcards