Bästa sakerna med att ha hund!

X. Man är aldrig ensam.

X. De blir alltid lika glada i fall du varit i väg 5 min eller 1 timme.

X. Ingen risk att det ligger matrester på golvet som ungarna tappat.

X. Man har alltid sällskap på promenaderna.

X. De sviker dig/er aldrig.

X. Ingen risk att du/ni får vara i fred.

X. Bästa sällskapet i sängen. Bra fotvärmare när det är kallt.

X. Även om de hittar på bus så kan man inte bli arg på dom.

X. Att bara sitta och klappa och gosa gör en så lugn.

X. Ni vet att ni har varandra. De känner av om man är stressad, ledsen eller arg.

De sviker aldrig dig/er och de är bryr sig inte om hur du/ni ser ut eller vad du/ni har på dig/er.
En hund blir ens bästa vän och det värsta är när man ska ta bort sina älskade djur.
Ha du en hund så har du en bästa vän.

Vissa människor behöver växa upp och skaffa sig en rejäl dos medmänsklighet.

Psykisk ohälsa, mobbning, utanförskap!

Jag läser många olika bloggar och blir så ledsen och förtvivlad när jag läser allt detta om Psykisk ohälsa, mobbning och utanförskap. Vart går det fel?

Vi lever i ett av de bästa samhällen att leva i. Varför går det så fel?
Vi har den bästa mödra och barnhälsovård.
Vi har de bästa bostäder.
Vi har tillgång till den bästa maten.
Vi är friska.
Vi är i stort sett jämställda.
Och ändå mår vi så dåligt många av våra unga mår så dåligt.

Varför mobbas vissa barn? Varför reagerar inte föräldrar och pedagoger. Varför har vi plötsligt blivit så lättkränkta. Varför ser vi inga fel hos våra egna barn?
Varför mobbar barn när vuxna mobbas på sina arbetsplatser. Hur kan vi tro att barn ska göra på annat sätt än vad vi själva gör.
Många allt för många barn gick i dag till skolan med ont i magen.

Läser om hur elakt det kan vara här på nätet. Tänk dig att du är liten och vilsen och inte vågar öppna denna underbara värld för då väller nättrollen in. Väller in i ditt sovrum. Det rum i världen där du ska vara tryggast.

Tänk så många otroligt duktiga engagerade och brinnande människor som plötsligt inte orkar med livet, familjen, jobbet eller sig själva.

Allt för många av oss är inte mobbade inte psykiskt sjuka men upplever ett utanförskap, en ensamhet mitt bland familj, grannar och vänner.

Vad är det för fel på samhället. Vad är för för fel på oss? Fel på oss, det är vi, vi allihop som är samhället. Vi skapar detta samhälle.

Jag funderar så ofta över dessa frågor.

Jag har utsatts för mobbning och vad jag minns mobbades i min närhet i skolan. Jag bestämde mig för att inte bli bitter och då jag på nära håll sett hur bitterhet äter upp den som fastnar i bitterhet.
Jag har drabbats av depression. Jag var ledsen, kände mig ensam, ingen tyckte om mig, inget ville jag göra.

Det man inte vågar säga till någon det skall man inte heller skriva på sociala medier

Att leva med ångest, diagnoser, psykisk ohälsa betyder att man har saker i ens liv som man är rädd för eller ha svårt att genomföra något.

Vet ej varför jag skada mig själv. Slår mig själv i huvudet med hårda slag med händera och biter mg själv.

Det är så himla lätt att trycka ned sig själv och vara elak mot sig själv. Jag tror att vi är många som behöver öva på att vara mer snälla mot oss själva. Hur gör man då för att bli mer snäll mot sig själv?

Jag tror att ett steg är att inte döma oss sig själva så mycket. Exempelvis om du har mycket att göra idag och inte hinner med allt, döm inte dig själv för att du inte hann med alla saker. Beröm istället dig själv för de saker du hann med att göra. Ingen människa är perfekt och de sakerna du inte hann göra idag kan du alltid göra en annan dag.

Se därför alla saker du hann göra idag, oavsett om det bara är en sådan "liten" sak som att du tagit ut soporna. Det kanske verkar löjligt att höja sig själv för att ta ut soporna men det är det inte. Du gjorde ju något, eller hur? Du är så bra exakt som du är, så du behöver inte vara elak mot dig själv, även om jag vet hur lätt det är att vara det.

Det är så himla lätt att trycka ned sig själv och vara elak mot sig själv. Jag tror att vi är många som behöver öva på att vara mer snälla mot oss själva. Hur gör man då för att bli mer snäll mot sig själv?

Jag tror att ett steg är att inte döma oss sig själva så mycket. Exempelvis om du har mycket att göra i dag och inte hinner med allt döm inte dig själv för att du inte hann med alla saker. Beröm i stället dig själv för de saker du hann med att göra. Ingen människa är perfekt och de sakerna du inte hann göra i dag kan du alltid göra en annan dag.

Se därför alla saker du hann göra i dag oavsett om det bara är en sådan liten sak som att du tagit ut soporna. Det kanske verkar löjligt att höja sig själv för att ta ut soporna men det är det inte. Du gjorde ju något eller hur? Du är så bra exakt som du är så du behöver inte vara elak mot dig själv även om jag vet hur lätt det är att vara det.

Det här är en blogg där jag skriver om alla mina äventyr på mina resor i landet och utomalands. Jag är en äventyrslysten människa som vill ta till vara på var enda minut av detta underbara liv. Resa är min stora passion liksom vardagens små äventyr och att testa nya saker är bland det roligaste som jag vet. Detta försöker jag nu kombinera med livet hemma i Småland med min allra bästa man, barnen, djuren och familjelivet m.m

Mia heter jag och jag är 48 år gammal. Är gift och har två utflugna barn. Har svårt att komma vidare. Jag behöver nya vänner samt komma ut och träffa folk och detta är ett jätte problem för mig då jag aldrig tar första kontakten. Ja vill så gärna träffa nya vänner men jag behöver verkligen hjälp så patetiskt detta lätt. Nu får jag skämmas för evigt men ärlighet ja de kommer man längst på. Har själv diagnoser. AST, Autismspektrum. Asperger, Autism, Ocd, deprimerad, depression, psykisk ohälsa.