Jag är en snart 48-årig mamma/fru som är allra mest som alla andra. Jag bor i Småland tillsammans med min make, våra barn och djur. Älskar att resa och ägnar min fritid åt mina stora passioner: hundar, hästar djur, fjällvandring, vin, träna, segling, handarbete, stickning, promenader, både utför och på längden, resor, skapande m.m

Men det finns en sak som skiljer mig från de flesta andra: Jag lever med en psykisk ohälsa.

När jag diagnostiserades med autism, asberger, OCD, ångste, deppression, tvångshandlingar, tvångsyndrow år 2012 vändes mitt liv upp och ned. Jag bestämde mig tidigt för att vara öppen med min sjukdom och skrev ett blogginlägg som lästes av närmre en miljon unika läsare på en vecka samtidigt som mer och mer media hörde av sig. Det blev ett genomslag och en chock som jag inte hade räknat med. Tre år senare har chocken lagt sig och jag har lärt mig mer både om mig själv och min sjukdom.

I dag är jag sjukpensionär på heltid  och lever ett helt vanligt liv. På min fritid lägger mycket tid på att vara en positiv förebild för unga som lever med psykisk ohälsa. Alldeles för många lever i tron att man inte kan ha ett normalt liv om man är psyisk sjuk medan jag vet att det inte bara går att leva ett normalt liv – man kan leva sitt drömliv inte bara trots sin sjukdom utan tack vare den.