Ställ frågor till mig. Så lovar jag att svara så ärligt som möjligt på dessa. Jag väljer vad jag svarar på och inte svarar på. Behåll respekten!

Ställ frågor nu i kommentarsfältet här nedan. Vad vill du veta om just mig?

Som rubriken lyder. Så har jag tappat känslan av att blogga. Jag vet inte vad det är med mig men jag känner bara att. Nä. Vad ska jag blogga om nu? Jag vet inte riktigt varför jag känner så här eller varför jag inte har lust att blogga. Det känns bara så för att vara helt ärlig och det tänker jag vara. Några dagar i rad har jag publicerat inlägg bara för att liksom. Så ska det ju inte vara. För ett tag sedan kunde jag inte vara utan min kära blogg och nu behöver jag inte ens publicera ett inlägg om dagen. Vad har hänt med mig? Var har min gnista av att blogga tagit vägen? Hur får man mer glöd och mer energi till att skriva vettiga inlägg och känna sig på topp vad gäller bloggandet? Att sluta nu är ingenting jag vill. Jag känner att jag hemskt gärna vill fortsätta med bloggandet bara jag får mer energi och vet vad jag ska blogga om. Är detta slutet för mig och min blogg? Helskotta heller. Några förslag på vad du vill att jag bloggar om? Allt är välkommet utom videos med mig i huvudrollen som pratar och håller på. Som sagt allt annat är välkommet.

Jag har två krav av mina vänner och det första är att de ska vara ärliga mot mig. Spelar ingen roll alls vad det handlar om. Och det andra kravet är att de inte ska prata bakom ryggen på mig.

De som känner mig utan till vet om detta och skulle aldrig få för sig att göra något annat än ovanstående. Det spelar ingen roll om jag har kännt dig i 2 månader eller mer. Men känner du mig så vet du om detta. Det är en av de första sakerna jag berättar för en människa som är på väg in i mitt liv.

När jag får veta att folk i mitt liv går och pratar bakom min rygg. Då blir jag arg, ledsen och besviken. Jag tar inte upp det med människan i sig utan jag utesluter människan direkt från mitt liv. Utan ett ord. Jag är för gammal för massa drama och falskhet.

Jag har uteslutit många från mitt liv den senaste tiden. Jag ångrar inte det för en sekund för jag mår bättre och bättre för varje dag som går och det är de som är huvudsaken.

Är en 47-årig fru, mamma till två tonåriga ungdomar. Bor i Småland på landet med min familj.
Jag är heltids pensionär. Hänger jag mest med ett gäng härliga hundar och hästar, men saknar nu det där roliga tjejsnacket som dom inte kan bidra med. Har tyvärr lite dåliga erfarenheter av tjejkompisar och kan därför vara lite svår att komma inpå. Men ge mig gärna en chans. Tar gärna en fika eller promenader. Här finns en som är också ensam. Skulle vilja träffas.

Ta dig ur ensamheten genom att följa dom här råden:

Ensamhet kan leda till döden. Trots att ofrivillig ensamhet i dag är vanligare än vad vi tror finns det fortfarande en skam över att känna sig ensam. ”Att höra till: Om ensamhet och gemenskap”. Länge trodde vi att ensamhet var något som främst påverkade människan psykiskt. Men i dag vet forskarna att gemenskap har en stor betydelse för vårt kroppsliga välmående och att ofrivillig ensamhet kan göra oss sjuka. Är det viktigt att se skillnad på att vilja vara ensam i bland och att vara ofrivilligt ensam hela tiden. Ofrivillig ensamhet innebär en ökad risk för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar och att dö i förtid. Det beror på att ensamhet frisätter stresshormoner vilket skadar kroppen. Hjärnforskning visar att vid ofrivillig ensamhet blir hjärnans smärtsystem väldigt aktivt. Om du är ensam kommer du att uppleva smärta i kroppen mycket starkare. Är den vanligaste orsaken till att människor söker sjukvård i dag för att de upplever smärta. Samtidigt är väldigt många ofrivilligt ensamma och han menar att de två problemen faktiskt hör i hop. Att göra gemensamma aktiviteter med andra till en del av vissa behandlingar inom vården. Hade gjort att många skulle må bättre.Men varför mår vi så dåligt av ensamhet både fysisk och psykisk? Måste vi gå långt tillbaka i tiden för att förstå det. Människan är svag och långsam i jämförelse med rovdjur och det var först när vi lärde oss att hålla i hop som vi hittade en framgångsrik överlevnadsstrategi. Gemenskap blev människans framgångsfaktor. Hjärnan funkar så. Om något är bra för vår fortlevnad så kommer hjärnan frisätta ämnen som endorfiner och dopaminer som skapar ett stort välbefinnande. Långt tillbaka i tiden levde vi skyddade i små grupper i byar. Om vi kom i från byn frisattes stresshormoner och vi kände oro och ångest. Vi lever i en ny värld men har gamla gener.

Det är sorgligt när en kvinna/jag är rädd för att sitta ensam i en mörk biograf när en pensionär utan anhöriga förlorar vännerna på dagliga verksamheten eller när en ung människa saknar en jämnårig kompis att prata med.

Mia heter jag. Är sjupensionär i Småland. Det som ger mig kraft är djuren och de fyrbenta djuren hästarna.