Du är trött och nere
ensamheten tär
natten känns lång och svår
Tänk då på att du har mej
du vet att jag finns här
rn vän som alltid bryr sej om
hur du mår
När du ser allt i mörker
och din värld känns kall och hård
och ingen du tror kan förstå
Kom ihåg att du har mej
en vän dit du kan gå
för mej kan du berätta
vad som står på
Visst är det skönt att veta
att du har en vän
när många ej verkar ha tid
Man springer 
tror man hinner
men i livets lopp
ingen vinner om ens vänner försvinner
Jag finns här 
nära dig
Du kan alltid lita på mig
Jag är din vän

Jag vill ju kunna jobba. I bland funkar det och ibland funkar det verkligen inte! Men jag vill klara det! Jag vill klara av att jobba. Jag hoppas så att jag hittar ett jobb som kan funka på 25%. Jag vill ju inte vara sjukskriven. Men ibland är det nödvändigt.

Kamp att få jobb med psykisk ohälsa.

 Följ mig gärna på Facebook: Miaocd och Istagram.

Man ser inte det på mig, men jag känner det i mig. Jag heter Miaocd. En 47-årig mamma/fru som bor i Småland, Kronbergs län. På den här bloggen kommer jag att skriva hur det är att leva med svår psykisk ohälsa. Att varje dag fajtas med Tvångssyndrom, Aspergers syndrom och deppression samt flerhandikapp. Att vara absolut tvungen att göra vissa saker eller tänka på ett särskilt sätt och dessutom inte kunna förstå många sociala aspekter. Följ gärna mig här för att försöka kunna förstå hur det är att vara psykisk funktionshindrad.

Mitt namn är Mia ocd och jag är en mamma/fru på 47 år. Jag Iever dag med man, barn och djur. Vi bor i ett stort hus på landet. Jag är sjukpensionär sedan början på 90 talet. Men försöker hittar på något om dagarna och  plugga till något som kanske leder till jobb. Flerhandikapp: Asperger, Autism, ångste, deppresion, tvångsyndrow, panik m.m

Intressen är: djur, träna, promenader, jag rider, hundar, utförsåkning, längdskidåkning, fjällvandring, slädkörning, barmarkstränning, segling, åka på semester m.m

Känner mig så himla annorlunda mot andra som lever ett normalt liv mot mig! Varför säger jag! Har ej en fungerande hjärna som fungera normalt. Vill ej vara i livet nu för jag orkar inte leva mera med mina diganoser m.m Nu vet dom allt om mig och min familj m.m Känner att andra familjen igonera oss som annorluda som familj m.m

Att känna sig ensam har säkert alla gjort, inte för att man inte har någon eller för att man är själv,
Utan för att känslan av ensamhet infinner sig. Det spelar ingen roll om man står omringad av hundratals personer för det sitter inte på den fysiska fronten. Det handlar om ens känslor och om sin självkänsla, man vill ha bekräftelsen, man vill ha någon som bekräftar en på det sättet man vill bli bekräftad. Just när de känslorna infinner sig känner man sig såå liten, så liten... och hjälplös i en stor värld, större beskymmer och viktigare problem. Saker som är viktigare än en själv, och när man väl börjar se det ifrån ett större perspektiv inser man att det kanske egentligen inte är så farligt, inte just nu. Tills nästa gång man känner lika dant. För vi är faktiskt viktiga och det är okej att känna. Det är okej att känna sig ensam, det är okej att söka den dära extra uppmärksamheten eller bekräftelsen och det är okej att tvivla.
Att känna sig ensam, behöver varken betyder att man är själv, att det inte finns någon för er eller att att man känner så jämt, det är skillnad på att känna och på att vara. Gemensamt är att det är abstrakt, det går inte att ta på känslan precis som det inte går att ta på andra känslor, det finns där men det går inte att visa upp om åskådaren inte väljer att ha öppna ögon, att se det som inte visas eller höra det som inte sägs.

I bland känner man att det är nog.
I bland så vill ja bara få tillbaka min energi som bara har slukats i ett stort ända hål rak igenom mig. I bland undrar jag om ja har för mycket energitjuvar runt om mig.
Folk säger att dem älskar mig för den jag är men när jag säger saker som jag är van att säga så får jag det negativt tillbaka.
Hur ska jag kunna vara mig själv om jag inte får vara det rakt ut?
Kan inte folk ta mig som jag är då är det inte mig dem vill ha. ...
Det finns dem som försöker ge mig skit för hur läget är just nu. Men vet du vad? Det är inte jag som har skapat denna situationen! Det var inte jag som högg någon i ryggen!
Försöker sänka mig med ord men de biter inte då jag inte tar åt mig. Jag vet mer om mig själv än någon annan. Så ska det hackas på mig så kanske det ska gås på saker som är sant och inte saker folk tror att de vet något om!
Vill folk snacka så varsågoda!
Jag har ryggen fri! Nu gör jag vad jag vill när jag vill! Jag är en vuxen människa som enbart behöver anpassa mig efter dagens läge ingen annan!
Läget är som det är just nu och det går inte att ändra på. Hur mycket jag kanske ibland önskar att det blev annorlunda så är jag ändå glad för att det blev så här nu.
Men är det något jag har märkt av de senaste veckorna så är det just detta. Onda ting kommer inte ensamma!
Sak på sak på sak. Det är därför vissa saker har blivit som de blivit med. Det kommer ny saker hela tiden. En människa klarar bara av en viss del vi är inte odödliga vi är inte Hulken. Varken fysiskt eller psykiskt är vi något superhero!
Jag är så less på allt nu! Jag kommer backa från allt helt enkelt. Det är lättast så! Då behöver man inte bli ledsen besviken och dylikt!
Tänk på att den du litar på också litar på någon!
Tänk att det kan gå från underbar och perfekt till kaos på så kort tid.
Det gäller för mig att välja mina strider och tänka positivt. För vet du vad? För bara några veckor sedan var jag så sjukt jävla lycklig och dit ska jag nå igen. Fast med andra människor i mitt liv!